Ridhusträning

I helgen tränade vi i ridhus och trodde att vi skulle få dela det med en massa andra agilityfolk,men det kom ingen på 1 1/2 timme så vi fick träna jättemycket! Lyxigt när man annars får 5 minuter per omgång när vi är många. Så jag hann träna slalom med Nitro, börjar gå bättre ,men ibland går han in i andra porten så då får man ju börja om. Han rev en del hinder i början, men sedan fick han ordning på tassarna och hoppade riktigt bra! Måste träna mycket tighta svängar för han hoppar låååångt och det är ju inte så effektivt på tävling!

Bäst att hålla tungan rätt i mun

Börjar förstå slalomen nu

Rista var jätteduktig,hon är väldigt smidig och hoppar fint och lätt, hoppas Joakim och Rista lyckas få några pinnar på tävling i år, det är de värda!

Smidig och lätt i kroppen

Sedan dök det upp lite folk som ville träna,så då fick vi maka på oss lite. Jag tränade lite med Chili och han var faktiskt riktigt duktig!! Han gjorde slalomen superbra och gick att styra hihi. Men jädrar vad han skäller, blir man hörselskadad så vet jag vem man kan skylla på ; ) Men sedan hände en tråkig sak när vi skulle gå ut, en annan hund kom lös och hoppade på Chili,som tur var gick det bra, men man blir ju rädd! Chili vill ju inte slåss utan gav sig och lade sig och då fick ägaren tag på hunden. Tyckte synd om dem för de blev mer upprörda än jag blev över sin hunds beteende. De var rikigt omtänksamma och ville kolla igenom Chili noggrant! Ansvarsfulla hundägare, det gillar jag : ) Men det blev inte en skråma på Chili och han ville mest bara få köra mer agility. Dock är jag glad över att det inte var tonårs-Nitro som fick en hund över sig, Chili är ju så lugn så han klarar av sånt bättre just nu tror jag!

Hittar alltid den "minsta pinnen"

Men jag undrar varför en del hundar inte gillar Chili? Det är nu andra gången som han blir påhoppad och min undran är om andra hundar känner på sig att han är lätt att trycka ner? Vet inte alls, men det är skönt att han inte slåss tillbaka för då kan det ju bli rejäla skador. Mitt lilla hjärta!

Studie i kroppsspråk,ser man dem inte så finns de inte

Vi har också hunnit med att träffa Sofia med mopsarna Iggy och Wilbur igen. Vi gick en promenad i första vårsolen,otroligt härligt. Sedan åt vi jättegoda semlor och pratade hund, bättre kan man ju inte ha det! Den här gången märktes det att hundarna kände igen varandra och Wilbur slutade att skälla på mina hundar mycket fortare än förra veckan. Sofias hundar är som mina ,väldigt olika varandra, en lugn som man får jobba för att dra igång,och en annan som man får dämpa hela tiden. Nitro var inte heller lika intresserad av dem utan skuttade som vanligt i dikena upp och ner.

Vacker